Arbetarrörelsen formar den moderna turismen.

Vad är turism? Del 2.
Del 1. Del 3.

Arbetarrörelsen formar den moderna turismen.

Runt sekelskiftet började alltfler ifrågasätta de hårda arbetsvillkoren som uppstått som en följd av en accelererande industrialism.

Under decennierna som följde fick dock de skoningslösa arbetsgivarna så ge vika för arbetarrörelsens krav. Ett nytt fenomen (i alla fall för de stora massorna) var fött – fritiden.
Arbetar- och nedre medelklassen var relativt köpstarka grupper, och att de fick en massa tid att spendera sina pengar på resulterade också i nya möjligheter för andra att tjäna pengar på. Turismnäringen började ta fart på allvar.

Under decennierna som följde utvidgades fritiden ytterligare, och möjligheten att resa (bättre tåg, mer och bättre vägar, samt flyg) förbättrades i takt med en ökad välfärd. Massturismen är en naturlig följd av denna utveckling. Aronsson skriver: ”Massturismen, karaktäriserad av den standardiserade charterresan, har genomgått en explosionsartad utveckling. Massturismens främsta kännetecken är den stora koncentrationen av besökare i tid och rum”. Vad, förutom, den ökade fritiden är det då som fått resandet att bli en så populär sysselsättning över så gott som hela världen? Låt oss tala lite om resandets incitament ur ett historiskt perspektiv.

Motivationen:

Ett samhälles värderingar, myter och ideal danar förstås den enskilde individens sociala karaktär. Tordsson drar historiska paralleller och menar, som exempel, att den amerikanska mentaliteten präglats av myten om ”the frontier” – det outforskade området mellan öst och den vilda västern.: ”…pionjären, blev tvungen att utveckla sådana egenskaper som dådkraft, självtillit, egensinne, hårda nypor, familjelojalitet. I mötet med vild amerikansk natur blev immigranten amerikan” (Sandell: 49). I England var det de upptäcksresande och kolonialtjänstemännen som stod i fokus för den nationella mytologin. Vad det gäller Sverige framhäver Lena Eskilsson att när arbetarrörelsen äntligen fick gehör för sina strävanden efter reglerad arbetstid och semester under 30-talet var det den aktiva och organiserade (som ett resultat av den socialistiska folkhemsrörelsen) fritiden som var ideal (Sandell). Man skulle använda sin fritid på ett meningsfullt sätt, som till exempel göra långa vandringar ut i naturen. Sandell & Sörlin påpekar att själva utgångspunkten för friluftsliv är frigjordhet från vardagen. Detta gäller såväl i tiden som i rummet. Man skall ta sig tid att föra sig bort från sin vardagliga plats. Eller som STF skrev när friluftslivet fortfarande var ungt: ”Styr som örnen din färd till fjällen” (Sandell: 261).

Under 60- och 70-talen hade folk det bra ställt, samtidigt som samhället blev alltmer stressigt. Resandets huvudsyfte började då övergå från att ha varit mer aktivt frilufts- eller bildningsbetonad till att bli en form av rekreation – en vilsam flykt från den stressiga vardagen.

Aronsson påpekar dock att det under 80-talet uppstod en mer specialiserad form av resande: ”Nämnas kan ekoturism, äventyrs- och vildmarksresor. Det kan röra sig om att se på bergsgorillor i Rwanda, att åka till Australien för vildmarksaktiviteter eller att besöka Inkaindianernas boplatser i Anderna i Peru. Det centrala för dessa resor är att naturen står i centrum” (Sandell: 210). Back till basics alltså. Förmodligen hade denna 80-talsutveckling att göra med årtiondets minst sagt starka karriäristinriktade yuppieideal. Folk blev trötta på att ständigt leta efter svindyra, hippa, takvåningar i storstäder och gick således tillbaka till sina rötter – i en något moderniserad form. Sedan kom backpackerkulturen och förvandlade ”turist” till ett skällsord. Plötsligt stod den unika upplevelsen i centrum. Ungdomar åkte i stora horder till Indien, och andra oexploaterade resmål, för att ”hitta sig själva”.

Vad det gäller skillnader i resepreferenser mellan könen kan det i sammanhanget vara intressant att påpeka (enligt Sahlberg) att kvinnor riktar in sig på områden som hälsa och kroppsvård, utbildning, kultur, aktiviteter som är mer sociala till sin karaktär, samt shopping. Män, däremot, lutar mer åt resor som innefattar natur, nöjen, idrott och andra evenemang.