Sveriges turism på 50-talet och framåt

När arbetarrörelsen äntligen fick gehör för sina strävanden efter reglerad arbetstid och semester under 30-talet var det den aktiva och organiserade (som ett resultat av den socialistiska folkhemsrörelsen) fritiden som var ideal Man skulle använda sin fritid på ett meningsfullt sätt, som till exempel göra långa vandringar ut i naturen.

Miljömedvetenheten blev stor i mitten av förra seklet, och detta avspeglade sig i turismen. Skogsmulleprogrammen och diverse scoutförbund värvade tusentals medlemmar. Svensken skulle ”lära känna och ta hand naturen”. Men denna epok kännetecknas också av en enorm materiell tillväxt. Bilen tog över hästens roll som transportmedel, husvagnar ökade enormt, och alltfler människor fick förbättrad ekonomi, och än mer lagstadgad ledighet. Detta medförde bland annat att det utbredda friluftslivet materilariserades. Till exempel började svenska familjer ge sig ut på bilutflykter till naturen.

Turismen utvecklades till något av en industriverksamhet under 1950-talet, och denna utveckling var främst ett resultat av: tid, pengar och teknologi.

Dessutom rådde ett överskotte av flygplan efter andra världskriget som gjorde så att paketresorna i västvärlden ökade.

När så jet-flyget utvecklades under 50-talet medförde detta en snabb utbyggnad och uppbyggnad av charterturismen. Utvecklingen har sedermera formligen exploderat.

Under 60- och 70-talen hade folk det bra ställt, samtidigt som konsumtionssamhället accelererade. Resandets huvudsyfte började då övergå från att ha varit mer aktivt frilufts- eller bildningsbetonad till att bli en form av rekreation – en vilsam flykt från den stressiga vardagen.

Under 80-talet uppstod en mer specialiserad form av resande som ekoturism och vildmarksresor. Det kan röra sig om att se på djuren i sin rätta miljö i Afrika, eller resor till Nya Zeeland för äventyrssaktiviteter eller att besöka Inkaindinernas gamla boplatser i Anderna. Den gemensamma nämnaren för dessa resor är att naturen står i centrum. Om än en mer exotisk form av natur än den svenskarna var vana vid under den stora friluftsperioden i Sverige.

Ett annat turistfenomen som ökade kraftigt under 80-talet var weekendresorna. Denna typ av ”upplevelseresor” är något som är stort än idag. Människor har som oftast inte tid att göra långa rekreationsresor längre utan beger sig på en tredagarsresa till någon av kontinentens metropoler istället.

Avslutningsvis kan sägas att de senaste årtiondens resvanor bland svenskarna inte har ändrat sig nämnvärt. Den mest populära formen av resande är fortfarande charterresan till stranden, solen och alkoholen. Det som dock har förändrats är destinationerna. Om Spanien, med Mallorca och Kanarieöarna längre regerade på restoppen är det nu Thailand som har tagit över. Förmodligen på grund av att Thailand har en mer gynnsam valuta, billigare priser, och att det nuförtiden går snabbare och enklare att göra resor till andra sidan jordklotet. Frågan är dock vad som händer när flygbränslepriserna stiger och den politiska instabiliteten i länder som Thailand blir än mer uppenbar. Mer om framtidens turism i nästa blogginlägg.